Hösten och så kanske vintern

l1261038-redigera

Jag borde skriva något om hösten, om mörkret och om regnet. Kanske om färgerna eller bristen på färger eller om vintern och om väntan på snö. Å andra sidan vetefan, det mesta om det har redan blivit skrivet. Men jag har alltid undrat varför mina förfäder, som hade hela världen på sig, valde att bosätta sig i på de här breddgraderna, i kylan, regnet och mörkret. 

Hustrun kollar på Spårlöst eller Ensam bonde söker fru eller vad det nu är. Hennes läppar kröks i ett underligt men vackert leende när hon ser på de programmen. Jag förstår inte riktigt vad som är bra med dem, men det säger kanske mer om mig än om programmen. Jag antar att det handlar om min brist på inlevelseförmåga. Men hennes leende är vackert och jag brukar smygtitta på det. Ibland ser hon upp på mig, ser att jag ser och låtsas lite förnärmad, men jag tror inte hon är det. Och jag fortsätter att smygtitta och älska det lilla i det stora.

Jag lämnar tvrummet och sätter mig i köket, smuttar på en kaffe med mjölk, funderar på hösten, och regnet, vintern och snön.

Och på att svenskt luftrum har kränkts ett dussintal gånger sedan årsskiftet enligt nyheterna. Ryssland, det stora hotet, står för 1 av kränkningarna, USA, Danmark och Norge står för merparten. Upp och nedvända världen på något sätt. Det står väldigt lite om det i tidningarna, det är väl mindre spektakulärt än en rubrik om att nu kommer den ryska superkylan eller något annat trams. Så länge media går sina egna uppdrag istället för att förmedla nyheter kommer de att ha svårt med trovärdigheten, konstigare än så är det inte. 

Fejjan ska försöka göra något åt den falska nyhetsspridningen, bra. Det blir en käpp i hjulet för en hel del propagandamaskiner, antagligen kommer de att hitta andra kanaler och vägar, men det blir en chans för folk att komma ikapp, hämta andan.  

Tor Nörretranders ifrågasatte informationssamhället i sin bok Märk Världen. Vi lever inte i ett informationssamhälle, snarare i ett icke-informationssamhälle menar han och pekar på att det finns alldeles för mycket information som egentligen är icke-information, utan budskap, och allt kastas över oss konstant, inte minst i sociala medier. Tänkvärt.

Men att ändra världen är ingen lätt sak, om det går överhuvudtaget. Man tror det som ung, inser annat som äldre. Det närmast man kommer är att ändra sitt sätt att se på världen, hantera sin egen frustration och ilska. Ta sin kaffe med mjölk och hitta det vackra lilla i det stora.

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: