Sommarkväll

L1212853sv

Sommarkväll och tiden och vågorna rullar slött mot sin egen strand. Lite då och då bryts stillheten av våra barns skrik och skratt och någon enstaka hund som skäller till i glädje över att efter en varm dag få svalka sig i Kattegatts vatten. Min hustru och jag ser på varandra när stranden sakta verkar bli tom. Engångsgrillen kämpar en till synes hopplös kamp för att ge kotlettskivorna lite färg och jag vänder dem med jämna mellanrum som för att hjälpa grillen på traven.  Nya tjut av glädje från vattnet. ”Det brukar bli så” säger jag och nickar ut mot barnen. ”När vi kommer till en plats och släpper ut barnen så blir det tomt runt omkring oss efter en stund” Det är ett gammalt skämt som vi brukar dra för varandra ibland, kanske hjälper det oss att acceptera, hämta andan. Eller kanske är det inget skämt alls. Min hustru hummar tyst och ler och jag ser på henne under lugg. Hon är brunbränd, ser lite flickaktig ut med tofs. ”Hon är vacker” tänker jag, och, ”Jag tycker om att se henne så, just så”.

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: